Louises mamma slussades runt bland flera olika läkare som alla gav henne samma diagnos, hemorrojder. Men egentligen hade hon ändtarmscancer.
(Ett nytt fönster öppnas)
Mamman hade under en väldigt lång period haft kraftiga blödningar och smärtor vid analöppningen. Efter att ha blivit slussad mellan flera olika inrättningar bestämde sig läkarna för att det var livmodern som orsakade besvären och att den skulle opereras bort. Efter operationen hade inte alls smärtorna och blödningarna försvunnit och hon kontaktade igen sin vårdcentral. På vårdcentralen berättade hon igen om blödningarna och svullnaden vid analöppningen och hur hon känt sig utmattad. Svaret från läkaren var att använda stolpiller och salva mot hemorrojder.
– Jag tror hon förstod ganska snabbt att något var fel, berättar dottern Louise.
Bästsäljare inom hemorrojdbehandling
Värkarna efter den påstådda hemorrojden fortsatte och en månad senare åkte hon in till uppsalas akut. På akuten fick hon samma svar som tidigare att hon hade hemorrojder. Smärtan vid tillfället var så extrem så läkaren inte kunde undersöka henne ordentligt. Ändå fick hon endast nya hemorrojdsalvor och fick åka hem igen.
När Lousie mamma kommit hem från akuten fortsatte tiden efteråt på ungefär samma sätt, ut och in från akuter och vårdcentraler, där alla sa samma sak. Under tiden fick mamman vänta på värktabletter, remisser och återkoppling från sjuksköterskan, som aldrig kom.
– När du är sjuk och mår så pass dåligt, du har så mycket smärta att du inte kan klara dig så kan du inte stå upp för dig på samma sätt. En läkare sa att ”ni måste stå på er, ringa om och om igen”. Men det ska inte behövas, vi ska inte behöva slåss för att få rätt vård.
Efter två månader hade hon gått ner nio kilo och smärtan hade inte försvunnit. Läkarna beslutade då att hemorrojderna skulle opereras om ytterligare två månader. Operationen utfördes på Ystad lasarett och där konstaterar man att det inte alls var hemorrojder som orsakat blödningarna och smärtan, utan en 10 centimeter stor cancertumör. Man berättar även för Louise och hennes mamma att ändtarmscancern hunnit sprida sig till lymfkörtlarna.
– Mamma har velat anmäla det här, hon inser att hon inte är den första och definitivt inte den sista att drabbas av det här. Vården måste inse att de måste ta sina patienter på allvar och inte bagatellisera sina patienters besvär.
Louise berättar att hennes mamma just nu är på sjukhus och att hon tycker det är viktigt att hennes historia kommer fram. Louise berättar även att mamman just nu ligger isolerad och har drabbats av många biverkningar från cancerbehandlingen.
Kommentarer